Tryckfrihetsdomstolar dömer i tryckfrihetsmål som handläggs i tingsrätterna. Det är Justitiekanslern som ska vaka över att de gränser för tryckfriheten som anges i tryckfrihetsförordningen inte överskrids. Justitiekanslern beslutar om åtal och är den enda som kan uppträda som åklagare i dessa mål.

Vid tryckfrihetsmål ska frågan om brott föreligger prövas av en jury om nio medlemmar. Samtliga måste vara bosatta i det län där målet prövas.

Jurymedlemmarna förväntas inte ha någon juridisk utbildning. Preliminärt kommer Vänsterpartiet i Region Stockholm att ha möjlighet att nominera fyra personer. Minst en av dessa måste vara, eller ha varit, nämndeman i förvaltningsdomstol.

Övriga grundläggande förutsättningar för uppdraget följer samma krav som för att bli nämndeman. Du behöver uppfylla Domstolsverkets behörighets- och lämplighetskrav. Bland dessa ingår att du är myndig, svensk medborgare och folkbokförd i Stockholms län.

Nämndemän måste också vara lämpliga för uppdraget med hänsyn till bland annat omdöme, självständighet och laglydnad. Det finns dessutom vissa yrken som inte går att kombinera med nämndemannauppdrag.

Mer om behörighets- och lämplighetskraven samt information om själva uppdraget finns att läsa här:
https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/namndeman—-ett-fortroendeuppdrag/for-dig-som-vill-bli-namndeman/

Den nominerade måste inte vara medlem i Vänsterpartiet, men ska uppfylla övriga lämplighetskrav.

Uppgifter som ska ingå i nomineringen

Till nomineringen behöver vi en presentation av den nominerade personen samt följande uppgifter:

• För- och efternamn
• Fullständigt personnummer (mycket viktigt!)
• Beskrivning av yrke/sysselsättning
• Adress
• Telefonnummer
• E-postadress
• Tidigare erfarenhet som nämndeman i förvaltningsdomstol (ja/nej)
• Kort motivering

Viktig information

OBS! Alla nomineringar måste beslutas av partiföreningen, antingen vid medlemsmöte eller styrelsemöte. Enskilda nomineringar tas inte emot. Partiföreningen tar in intresseanmälningar från kandidater och gör en bedömning av vilka som är lämpliga för uppdraget. Därefter beslutar gruppmöte eller styrelsemöte om nomineringar.

Sista nomineringsdag är 18 januari 2026. Nomineringarna ska skickas till [email protected].

Beslut om nominering och eventuellt återval av pågående uppdrag fattas på gruppmötet den 20 januari 2026, inför beslut i Regionfullmäktige den 27 januari 2026, och därefter vidare beslut i Regionfullmäktiges underorgan för utskott och råd.

Läs mer

Läs mer om att vara nämndeman och om nomineringsprocessen på domstolarnas hemsida.

Vill du vara med och leda Vänsterpartiets kommunikation och utåtriktade verksamhet under valåret 2026? Vi söker en engagerad och drivande medarbetare som, tillsammans med våra politiker och kollegor, ser till att Vänsterpartiet i Region Stockholm återigen når nya framgångar i valet.

Läs mer här om vad som krävs och hur man ansöker.

Sista ansökningsdag är den 27 oktober.

Vi ser fram emot din ansökan!

Från och med sommaren 2029 kommer SL:s bussar i Sigtuna och Upplands Väsby inte längre köras av ett privat företag, då 30 busslinjer avprivatiseras.
.
Beslutet om egen regi för det trafikområde som i dag heter E31 fattas på trafiknämnden den 23 september, efter en överenskommelse mellan Mittenkoalitionen (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet) och Vänsterpartiet.
.
Det här innebär en stor omställning för SL, som sedan 90-talet har upphandlat driften av all trafik till olika trafikbolag.
.
– Det här blir ett stort steg för kollektivtrafiken i Stockholm. Tidigare har all trafik varit upphandlad, nu kommer SL själva att äga bussar och ha personal anställd, när 30 busslinjer avprivatiseras. På så sätt får vi mer kontroll över trafiken och busschaufförernas arbetsmiljö, säger Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm.
.
Trafikförvaltningen får nu i uppdrag att förbereda sig inför övergången, som sker i samband med att det nuvarande avtalet för trafikområdet löper ut i juni 2029. Det innebär bland annat att starta ett trafikbolag, anställa personal och köpa in IT-system.
.
– Stockholm har varit ganska extremt att vi haft allt upphandlat, i andra länder och i flera andra regioner har man en blandning av upphandlad trafik och trafik i egen regi. Nu ändrar vi på det här, säger Anna Sehlin (V).
.
Att ta över minst ett trafikavtal i egen regi under denna mandatperiod var en av de reformer som Vänsterpartiet förhandlade fram för att stödja Mittenkoalitionen i Region Stockholm, och som var en del av det 44-punktsprogram med reformer som de kom överens om efter valet.

Läs mer i DN-artikeln

Ett pilotprojekt om arbetstidsförkortning och återhämtning på betald arbetstid för operationspersonal drar nu i gång i Region Stockholm. Det var en av Vänsterpartiets reformer som de förhandlade fram inför budgetåret 2025 med S, MP och C som styr regionen.
.
Jonas Lindberg är regionråd och sjukvårdspolitiker för Vänsterpartiet i Region Stockholm. Han ser fram emot att pilotprojektet med arbetstidsförkortning nu drar i gång.
.
– Det här är första steget i att börja förändra de arbetstider vi haft inom vården väldigt, väldigt länge. Vi måste testa något nytt för att personalen ska kunna återhämta sig. Idag är det många som slutar för att de inte håller, säger Jonas Lindberg till Mitti.
.
Ett kollektivavtal mellan Region Stockholm och Vårdförbundet respektive Kommunal är nu klart. De som omfattas av projektet är anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskor inom operation, som jobbar två- eller treskift i nuläget. De kommer att erbjudas 3–4,25 timmars schemalagd återhämtningstid i veckan, vilket gör att den kliniska arbetstiden landar på 34 timmar i veckan. Det är frivilligt att delta i projektet. En liknande pilot gjordes i Östergötland, med mycket goda resultat.
.
– Resultatet av andra piloter visar att trots att personalen har fått förkortad arbetstid har antalet utförda operationer ökat och att det totalt sett blir fler arbetade timmar, eftersom en del personal som idag jobbar deltid går upp i arbetstid. Mycket talar för att det blir en vinst för regionen, säger Jonas Lindberg.
.
Facket har varit kritiska till att inte fler i verksamheterna får en arbetstidsförkortning, exempelvis de som arbetar dagtid idag. Jonas Lindberg förklarar:
.
 – Vi har största svårigheterna att bemanna och behålla personal bland dem som jobbar skift, det här är ett första steg i rätt riktning tänker jag.
.
Pilotprojektet ska pågå i två år, och har forskare kopplat till sig som ska utvärdera resultaten under projektets gång. Redan nu har ett rekryteringsarbete påbörjats för att stärka upp personalstyrkan på operation på länets akutsjukhus.

Rika lever längre än fattiga, det är kanske ingen överraskning. Men ny forskning visar att även de allra rikastes hälsa påverkas negativt av ojämlikheter i samhället.

Det är en omfattande studie publicerad i New England Journal of Medicine, som Dagens Nyheter har rapporterat om, som tyder på att rika amerikaner lever ungefär lika länge som de med lägst inkomster i norra Europa. Forskarna bakom studien menar att deras resultat visar att ett ojämlikt samhälle har negativa hälsoeffekter för alla, inklusive de med mest pengar.

Skriv på vår namninsamling för att ta tillbaka pendeln i egen regi

Pendeltågstrafiken behöver avprivatiseras. Regionen måste sluta bjuda in företag som är mer intresserade av att tjäna pengar än att driva en pålitlig och fungerande trafik i Stockholm. Underbemanning, dåligt underhåll och fuskande bolag slår hårt mot oss som bor och arbetar på pendellinjen.

Stockholms pendeltåg har haft stora problem de senaste åren. Vi måste få fungerande pendeltågstrafik i Region Stockholm. Nu, när upphandlingen av trafiken misslyckats, har Region Stockholm en unik möjlighet att ta tillbaka pendeltågstrafiken i egen regi – med tågvärdar ombord. Det är en chans vi måste ta.
.
Under lång tid har Vänsterpartiet argumenterat för att regionen bör driva kollektivtrafiken i offentlig regi. Privatiseringarna har resulterat i dålig service, osäkra arbetsvillkor och vinstjakt på bekostnad av resenärerna. Efter att den pågående upphandlingen av pendeltågstrafiken stoppats, har vi nu en öppning för verklig förändring.

Marknadslösningen har misslyckats

Den senaste pendeltågsupphandlingen gick till MTR, som lade ett underbud och misslyckades med att driva trafiken effektivt. När de tog bort tågvärdarna kollapsade trafiken: strejker, personalflykt, förseningar och inställda avgångar blev vardag för Stockholms resenärer. Till slut bröt regionen avtalet i förtid och SJ fick ta över driften av Stockholms pendeltåg genom ett nödavtal. SJ har förbättrat situationen, men har samtidigt meddelat att de inte är intresserade av att delta i en ny upphandling. Endast ett enda bud kom in innan regionen stoppade processen.
.
Det är tydligt att marknadslösningen inte fungerar. Att fortsätta privatiseringspolitiken skulle vara att blunda för verkligheten. Istället bör Region Stockholm ta det ansvar som behövs och själva driva pendeltågstrafiken.

Fördelarna med pendeltåg i egen regi

Att avprivatisera Stockholms pendeltåg skulle innebära flera fördelar:

• Bättre arbetsvillkor för personalen, som slipper vara brickor i ett ständigt budgivningskrig.
• Högre kvalitet på trafiken, då fokus läggs på resenärernas behov snarare än på vinstmarginaler.
• Ekonomiska besparingar, eftersom biljettintäkterna inte försvinner in i globala trafikjättars fickor.
• Förbättrad kompetens inom SL, vilket på sikt även skulle kunna gynna busstrafiken och andra delar av kollektivtrafiken.

Vi måste agera nu

Regionen kan förlänga SJ:s nödavtal i upp till tre år. Det ger Region Stockholm tillräckligt med tid att bygga upp den kompetens som krävs för att driva pendeltågstrafiken i egen regi. Idag är all SL-trafik upphandlad, men det betyder inte att det måste vara så för alltid. Med rätt politiska beslut och vilja kan vi bryta beroendet av privata aktörer och ta tillbaka kontrollen över vår egen kollektivtrafik.
.
Det är dags att visa handlingskraft och satsa på en kollektivtrafik som sätter resenärer och personal i första rummet. Vi har chansen – vi måste ta den nu.

Vinterns halka har inte undgått någon. De mest drabbade är äldre med underliggande benskörhet som lätt kan bryta ett ben vid ett fall. Nu ska Region Stockholm införa ett kunskapscentrum för osteoporos för att förebygga benbrott, framför allt hos äldre.

Benskörhet (osteoporos) är en folksjukdom som drabbar ungefär varannan kvinna respektive var fjärde man under en livstid. Socialstyrelsen har satt som mål att tre av tio med sjukdomen ska få förebyggande behandling mot benbrott. I Stockholm får idag knappt en av tio med osteoporos tillgång till behandling.

Region Stockholm kommer under året att införa ett kunskapscentrum för benskörhet med ansvar för frakturkedjor ska finnas på samtliga akutsjukhus i Region Stockholm. Frakturkedjor innebär att sjukhusen gör en systematisk riskvärdering och utredning när en person bryter sig för första gången för att upptäcka om patienten lider av benskörhet, samt sätter in behandling för dem som behöver. På så sätt förebyggs återkommande benbrott, vilket gör patienternas liv lättare och sparar pengar inom vård och omsorg.

─ Fallolyckor skapar stort lidande för dem som drabbas och innebär höga kostnader för vården. Vårdens uppgift är att ta hand om patienterna och se till att fler får behandling mot benskörhet. Det kan minska konsekvenserna av ett fall. Vi avsätter därför 25 miljoner för att inrätta ett kunskapscentrum om benskörhet, säger Talla Alkurdi (S), sjukvårdsregionråd i Region Stockholm.

Vårdkostnaden för halkskador är enorm. Enbart Region Stockholm räknar med en prislapp på 116 miljoner kronor, förra året sökte 5456 personer vård för halkolyckor. Alla som halkar och skadar sig är inte äldre eller har benskörhet, men det är den grupp som drabbas hårdast när de faller.

─ Ens liv kan bli förstört om man bryter sig längre upp i åldrarna. Därför måste benskörhet utredas och behandlas snabbt. Nu blir Region Stockholm bättre på det, ett viktigt steg framför allt för äldre kvinnors hälsa, säger Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Vänsterpartiet har drivit frågan länge och fick 2023 igenom en motion i regionen som nu blir verklighet efter att ha inkorporerats i regionens budget för 2025. Vänsterpartiet är ett samarbetsparti till Mittenkoalitionen som styr regionen.

Läs mer om vår politik här.

En fuskavgift för vårdbolag, en avgift för att få ansöka om att öppna privat vårdverksamhet i Stockholm. Det föreslår Vänsterpartiet i regionen, efter flera skandaler på vårdbolag det senaste året. 

Flera kvinnor vittnade i Dagens Nyheter om omfattande brister på gynekologkliniken Cevita care i slutet av förra året. Det handlade bland annat om livshotande skador i samband med operationer, bristande patientsäkerhet och långvariga biverkningar. En kvinna berättade för tidningen att hon skickats hem från kliniken med kraftig infektion, blodpropp och början till sepsis.

De allvarliga bristerna på Cevita care var det senaste i en rad missförhållanden på privata vårdbolag i Stockholm. Tidigare under året avslöjade media flera andra fall, bland annat fusk med vaccindoser och personal på Svea vaccin och fakturafusk på en IVF-klinik.

– Regionen kräver varje år tillbaka omkring 50 miljoner kronor från privata vårdgivare på grund av brister, fusk och slarv. Då pratar vi bara om det som faktiskt upptäcks av journalister och regionens kontrollverksamhet. Mörkertalet är i värsta fall stort, säger Jonas Lindberg (V), sjukvårdspolitisk talesperson i Region Stockholm.

Fuskavgift för vårdbolag kan finansiera kontroller

Vänsterpartiet i regionen föreslår nu i en motion en ny avgift för att få öppna vårdverksamhet i Stockholm. I dag kostar det ingenting att ansöka till de olika så kallade vårdvalen, där det är fritt fram för privata vårdgivare att etablera sig.

Förslaget skulle innebära en fast ansökningsavgift och sedan en årlig avgift. Pengarna skulle gå till finansiering av regionens kontrollverksamheter.

– Vi har i dag flera tusen avtal med privata vårdgivare i Stockholm. Uppföljning och kontroll kostar naturligtvis mycket pengar och administrativa resurser. Vi tycker att det är rimligt att införa en fuskavgift för vårdbolag och att bolagen är med och delar på den kostnaden, menar Jonas Lindberg.

Hur stor skulle den här fuskavgiften för vårdbolag bli?

– Det behöver vi utreda. Men det är viktigt att det blir en proportionerlig summa, och att avgiften inte gör det omöjligt för mindre företag att verka i Stockholms sjukvård, säger Jonas Lindberg.

Appläkare dränerar vården och ger stora mängder vård till samhällets friskaste och rikaste, till enorma kostnader. Det är dags att regeringen vaknar och gör något åt miljonrullningen i nätläkarbranschen.

År efter år kommer larmrapporter om nätläkarna. Det brukar handla om att de skor sig på skattebetalarnas pengar och urholkar vården för dem som verkligen behöver den genom att ge läkarbesök på löpande band till personer som skulle bli friska av att bara vänta ut sin förkylning eller sitt eksem. Ändå händer ingenting och allt pågår som förr.

Region Stockholm har försökt införa regler med syftet att minska kostnaderna för nätläkare. Men det har visat sig vara väldigt svårt. Nätläkarna utnyttjar kryphål som finns i lagstiftningen och de flesta har flyttat sin verksamhet till Region Sörmland. Där är ersättningsnivån högre, och därmed behöver Region Stockholm betala mer.

Bara under januari till oktober 2024 betalade Region Stockholm mer än 300 miljoner kronor till appläkarna. Det är oerhörda summor. Bolag som Kry, Mindler och Doktor.se har avtal med Sörmland och varje gång någon från Stockholm använder deras appar får vi betala som om de gav sin vård där, och alltså betala Sörmlands taxor. Nätläkarna får betalt per kontakt, det finns inget kostnadstak. Då skapas incitament att locka patienter att höra av sig om och om igen för besvär som egentligen inte behöver vård. Region Sörmland har nyligen kritiserat nätläkarna för att göra för aggressiv reklam i sociala medier om hur lätt det är att få träffa en läkare, det är bara ett klick bort.

Thorne Wallman är en sörmländsk läkare som granskar kvaliteten i den digitala vården. Han menar att nätläkarna behandlar personer med lättare åkommor i alltför hög utsträckning, att appläkare dränerar vården. Vård- och omsorgsanalys har gjort en genomgång av den digitala vården som visade att cirka 25 procent av nätläkarkontakterna är ny vård som inte annars skulle ges någon annanstans. De visar också att digitala vårdbesök främst görs av barn och yngre vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden, alltså de som behöver vård minst. Unga kvinnor är särskilt överrepresenterade i statistiken. En studie från Region Skåne visade redan 2019 att appläkarna inte avlastar den vanliga vården, vilket effektfullt slår hål på appförespråkarnas främsta argument.

Till och med Konkurrensverket har ifrågasatt rimligheten i att nätläkarna snedvrider konkurrensen, då de verkar på samma marknad som vårdcentralerna men har två helt olika ersättningssystem. Allt detta sammantaget borde göra att regeringen, även om den är borgerlig, vaknar till liv. Inte ens de kan väl tycka att det är ett bra system att massa pengar spenderas för vård som inte behövs? De brukar snarare trycka på att vården måste bli mer effektiv. Att ta bort nätläkarnas möjlighet att mjölka regionerna på pengar borde vara en av regeringen högt prioriterad fråga, kan man tycka.

SKR kan justera nivån på den så kallade utomlänstaxan, eller till och med slopa den, vilket vi hoppas ska ske inom kort. Det vore rimligt att patienter själva får betala för appläkarvård, det är inget som regionerna ska behöva bekosta. För att på riktigt täppa till kryphålen för nätläkarbolagen måste patientlagen ändras. Det kan bara regeringen göra. Den fastslår att patienter själva helt fritt får välja sin vårdgivare, och i det ingår även appläkare. Vårdcentralerna ska vara navet i sjukvården, då behöver de få möjlighet att ta hand om sina listade patienter och ge dem både fysisk och digital vård, utan att appläkarna dränerar dem på resurser.

Digital vård är framtiden. Vårdcentralerna behöver kunna träffa sina patienter online likväl som på en mottagning, det är vi de första att skriva under på. Men nätläkarna i sin nuvarande form urholkar den vanliga vården och minskar resurserna för de patienter som behöver vården mest. Så kan vi inte ha det länge till. Regeringen måste ta sitt ansvar för vården och reglera appläkarnas framfart i Sverige.

Karin Rågsjö, (V) riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd Region Stockholm

Läs debattartikeln på SvD

Läs också repliken på SvD här