Efter valet vill Vänsterpartiet genomföra en av Sveriges största arbetstidsreformer i sjukvården. Reformen ska omfatta all vårdpersonal inom 24/7-verksamheter och akutsjukvården. I Region Stockholm motsvarar det omkring 14 000 vårdanställda.

Under hösten 2025 sjösattes ett pilotprojekt med arbetstidsförkortning och schemalagd återhämtning för operationspersonal i Region Stockholm. Det var en av Vänsterpartiets stora reformer under den här mandatperioden.

I piloten ingår anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskor. Deltagare jobbar som högst 34 timmar kliniskt i veckan. Resterande tid, 3 till 4,25 timmar beroende på yrkesgrupp, är schemalagd återhämtningstid.

– Vi har testat modellen och nu är det dags att skala upp. Vårdpersonalen ska inte behöva springa fortare för att vården ska fungera. Kortare arbetstid är en investering i personalen och i vårdens framtid, säger Hannah Dahlbäck (V), sjukvårdspolitiker och regionrådskandidat i Region Stockholm.

Vänsterpartiet möter personal, chefer och fackliga företrädare i olika delar av sjukvården. Bilden är tydlig: arbetstidspiloten är uppskattad och fler verksamheter vill få möjlighet att omfattas.

– Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Därför ska vi inte vänta, utan satsa på att bygga ut arbetstidsmodellen. Unga sjuksköterskor flyr yrket. Att inte göra något är lika med att acceptera ett fortsatt och förvärrat kompetenstapp, säger Hannah Dahlbäck (V).

I dag arbetar 30 procent av Vårdförbundets medlemmar deltid. Hälften av dem svarade att bristande vila och återhämtning är det främsta skälet till det, i en undersökning som facket gjorde 2023.

– Med kortare arbetstid kommer också fler orka gå upp i heltid. Det innebär en stor vinst både för personalen och sjukvården i sig, säger Hannah Dahlbäck.

Arbetstidsreformen är en av Vänsterpartiets mest prioriterade frågor under nästa mandatperiod. Är Vänsterpartiet en del av nästa regionstyre, kommer den här reformen vara en del av partiets förhandlingsunderlag inför budgeten 2027.

I dag, tisdag, fattar Vänsterpartiet och Mittenkoalitionen i Region Stockholm beslut om en pilotmottagning för våldsutsatta där patienter får träffa personal från sjukvård och socialtjänst under samma tak.

Stockholms stad har i dag fyra relationsvåldscentrum i Spånga, Skärholmen, Johanneshov och på Södermalm. Ett av dessa centrum kommer genom pilotprojektet att förstärkas med sjukvårdspersonal. Syftet är att samla kompetens i en byggnad, med en gemensam kontaktyta mot patienter som utsatts för våld i nära relation.

– Den här lösningen har efterfrågats av vården, kommunerna och kvinnojourer länge, och vi är därför jätteglada att kunna leverera, säger Hannah Dahlbäck (V), sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Region Stockholm.

En projektgrupp ska under hösten ta ställning till vilket relationsvåldscentrum som pilotprojektet ska arbeta med, och vilka sjukvårdsprofessioner som ska ingå i projektet.

Omkring 15 procent av alla kvinnor i Sverige upplever psykiskt eller fysiskt våld i nära relation varje år, enligt Brottsförebyggande rådet.

– Mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och politiken måste ta ett mycket större ansvar i den här frågan. Det här blir ett viktigt steg i rätt riktning, säger Hannah Dahlbäck (V).

Beslutet om pilotprojektet fattas på hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm, i dag 25 augusti. Sammanträdeshandlingar finns här.

15 miljoner kronor finns sedan tidigare avsatta för projektet i Region Stockholms budget för 2026.

Ingen ska lämnas ensam i årslånga vårdköer. Vänsterpartiet föreslår därför att Region Stockholm ska inrätta ett könsidentitetsteam under nästa mandatperiod för att ge stöd till transpersoner som väntar på utredning och behandling. Teamet ska erbjuda psykosocialt stöd, samordning och vägledning under väntetiden.

– Det är fortfarande långa köer till transvården och många av de som står i kön mår dåligt och känner sig bortglömda. Därför behövs det ett särskilt stödteam som kan fånga upp dem, ge stöd, svara på frågor och vid behov lotsa dem vidare till exempelvis psykiatrin, säger Hannah Dahlbäck (V), sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Region Stockholm.

Teamet ska ansvara för att fånga upp och stötta de transpersoner som väntar på sitt första besök eller att påbörja behandling. Det kan röra sig om psykosocialt stöd eller hjälp med remisser vidare till exempelvis primärvården eller psykiatrin. Även stöd till anhöriga ska bli en del av uppdraget. På så sätt kan sjukvården förhindra att patienter hamnar mellan stolarna eller får försämrad hälsa i väntan på utredning och behandling.

Stockholm är en av tre regioner som bedriver nationell högspecialiserad vård för könsdysfori och det är också Stockholm som tar emot flest patienter från andra delar av landet. De långa köerna och stora patientvolymerna gör att behovet av ett könsidentitetsteam är mycket stort.

– I Stockholm är trycket på transvården väldigt högt då många kommer hit från andra regioner för att kunna få rätt vård. Därför måste vi i politiken också göra mer för att öka kapaciteten och korta köerna, säger Hannah Dahlbäck (V).

Könsidentitetsteamet föreslås bestå av fem till sex tjänster med en sammansättning av kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter och administratörer. Det ska finnas erfarenhet av samordning, administration och psykosocialt stöd.

Fakta: 

• Kötiden till ett första besök hos ANOVA är 44 månader, alltså över två år. Vårdgarantin gäller inte för detta vårdområde.

• Transpersoner drabbas i högre utsträckning än övriga befolkningen av psykisk ohälsa och suicidtankar, och de långa köerna orsakar stort lidande.

• Könsidentitetsteamets uppgifter kommer vara att informera, stötta och vid behov lotsa vidare till andra stödinstanser, till exempel till psykiatrin.

Bostadskrisen hotar vården. Behovet av ny vårdpersonal i Stockholm ökar, samtidigt som det blir svårare och svårare för välfärdsarbetare att hitta en bostad. Nu föreslår Vänsterpartiet att Region Stockholm ska bygga och hyra ut egna personalbostäder.

En ensamstående sjuksköterska har bara råd att köpa en tredjedel av bostäderna som finns till salu i Stockholms län, förutsatt att hen tar fullt lån och lever med små marginaler. Det visar Region Stockholms färska rapport ”När jobbet finns men bostaden saknas”.

– Bostadsbristen har blivit ett allvarligt rekryteringsproblem för vården i Stockholm. Den som får jobb i vården ska inte behöva tacka nej för att det inte går att hitta en bostad. Om vi ska kunna rekrytera och behålla personal måste Region Stockholm ta ett större ansvar, säger Hannah Dahlbäck (V), sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Region Stockholm.

Vänsterpartiet föreslår nu att regionen ska bygga och hyra ut personalbostäder, med syftet att undvika situationer där vårdanställningar hindras av att kandidater inte kan hitta en bostad på ett rimligt avstånd från arbetsplatsen.

I ett första skede föreslås 100 nya bostäder under nästa mandatperiod, som vårdanställda får möjlighet att hyra under sina första två år som regionanställd.

–  Hagastaden i anslutning till Karolinska sjukhuset är en bra plats att börja titta på, men ambitionen är större än så. De första 100 bostäderna ska vara starten på en långsiktig satsning för att göra Region Stockholm till en mer attraktiv arbetsgivare, säger Hannah Dahlbäck (V).

Målet är att öka Stockholms samlade bostadsbestånd, inte att konkurrera om de bostäder som redan finns. Förslaget om 100 personalbostäder är ett första steg, på sikt vill Vänsterpartiet att det ska byggas fler bostäder för att stärka regionens möjligheter att rekrytera och behålla vårdpersonal.

I dag tvingas vårdpersonal lägga timmar av sin fritid varje månad på att byta om, och att gå till och från omklädningsrum. Det är inte rimligt, menar Vänsterpartiet i Region Stockholm som går till val på att ombyte ska betraktas som arbetstid.

På större arbetsplatser som Regionens akutsjukhus är det inte ovanligt att personal måste vara på plats 20 minuter innan arbetspasset börjar för att hinna byta om och gå till sin avdelning.

– Det är såklart helt orimligt att vårdpersonal ska behöva bjuda på sin fritid på det här sättet, säger Hannah Dahlbäck (V), andranamn på Vänsterpartiets regionlista i Region Stockholm.

På torsdagens personal- och produktionsutskott lägger Vänsterpartiet ett förslag om att åtgärda den här orättvisan. Möjliga lösningar skulle kunna vara att lägga till en schablontid för ombyte i scheman, eller att flytta relevanta stämpelklockor till omklädningsrum.

– Det är dags att vi börjar ta vårdpersonalens villkor och vardag på allvar i Region Stockholm. Att få byta om på arbetstid skulle vara ett litet steg i den riktningen, säger Hannah Dahlbäck (V).

Vänsterpartiet i Region Stockholm kommer att driva den här frågan i kommande förhandlingar efter valet.

Region Stockholm bör stoppa alla utbetalningar för digital utomlänsvård. Det kräver Vänsterpartiet på tisdagens hälso- och sjukvårdsnämnd.

– Det är dags för Region Stockholm att sätta ner foten och sluta betala nätläkarbolagens orimliga fakturor för digitala utomlänsbesök, säger Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Interna granskningar i både Region Stockholm och Region Sörmland har den senaste tiden visat att majoriteten av nätläkarföretagens vårdbesök egentligen inte utgör kvalificerad sjukvård. I stället har det visat sig att många av de besök som bolagen fakturerar för är råd om egenvård som att ta en värktablett, eller hänvisningar till andra vårdgivare.

Enligt Sveriges kommuner och regioners avtal för utomlänsvården är det ett krav att det ska röra sig om just kvalificerad vård för att få ersättning.

– Det räcker nu, regionen måste sätta hårt mot hårt. Tack vare de här granskningarna har vi på fötterna för att kunna agera. Det regelverk som finns följs uppenbarligen inte och då måste det få konsekvenser, säger Jonas Lindberg (V).

Det förslag som Vänsterpartiet i Region Stockholm lägger fram på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 26 maj innebär att regionen ska upphöra att betala för digital utomlänsvård. Istället ska regionen enbart bekosta utomlänsvård som sker genom fysiska besök.

Under 2025 betalade Region Stockholm ut totalt 400 miljoner kronor i ersättning för digital utomlänsvård till tolv olika bolag.