Författare: regionstockholm

Rika lever längre än fattiga, det är kanske ingen överraskning. Men ny forskning visar att även de allra rikastes hälsa påverkas negativt av ojämlikheter i samhället.

Det är en omfattande studie publicerad i New England Journal of Medicine, som Dagens Nyheter har rapporterat om, som tyder på att rika amerikaner lever ungefär lika länge som de med lägst inkomster i norra Europa. Forskarna bakom studien menar att deras resultat visar att ett ojämlikt samhälle har negativa hälsoeffekter för alla, inklusive de med mest pengar.

Skriv på vår namninsamling för att ta tillbaka pendeln i egen regi

Pendeltågstrafiken behöver avprivatiseras. Regionen måste sluta bjuda in företag som är mer intresserade av att tjäna pengar än att driva en pålitlig och fungerande trafik i Stockholm. Underbemanning, dåligt underhåll och fuskande bolag slår hårt mot oss som bor och arbetar på pendellinjen.

Stockholms pendeltåg har haft stora problem de senaste åren. Vi måste få fungerande pendeltågstrafik i Region Stockholm. Nu, när upphandlingen av trafiken misslyckats, har Region Stockholm en unik möjlighet att ta tillbaka pendeltågstrafiken i egen regi – med tågvärdar ombord. Det är en chans vi måste ta.
.
Under lång tid har Vänsterpartiet argumenterat för att regionen bör driva kollektivtrafiken i offentlig regi. Privatiseringarna har resulterat i dålig service, osäkra arbetsvillkor och vinstjakt på bekostnad av resenärerna. Efter att den pågående upphandlingen av pendeltågstrafiken stoppats, har vi nu en öppning för verklig förändring.

Marknadslösningen har misslyckats

Den senaste pendeltågsupphandlingen gick till MTR, som lade ett underbud och misslyckades med att driva trafiken effektivt. När de tog bort tågvärdarna kollapsade trafiken: strejker, personalflykt, förseningar och inställda avgångar blev vardag för Stockholms resenärer. Till slut bröt regionen avtalet i förtid och SJ fick ta över driften av Stockholms pendeltåg genom ett nödavtal. SJ har förbättrat situationen, men har samtidigt meddelat att de inte är intresserade av att delta i en ny upphandling. Endast ett enda bud kom in innan regionen stoppade processen.
.
Det är tydligt att marknadslösningen inte fungerar. Att fortsätta privatiseringspolitiken skulle vara att blunda för verkligheten. Istället bör Region Stockholm ta det ansvar som behövs och själva driva pendeltågstrafiken.

Fördelarna med pendeltåg i egen regi

Att avprivatisera Stockholms pendeltåg skulle innebära flera fördelar:

• Bättre arbetsvillkor för personalen, som slipper vara brickor i ett ständigt budgivningskrig.
• Högre kvalitet på trafiken, då fokus läggs på resenärernas behov snarare än på vinstmarginaler.
• Ekonomiska besparingar, eftersom biljettintäkterna inte försvinner in i globala trafikjättars fickor.
• Förbättrad kompetens inom SL, vilket på sikt även skulle kunna gynna busstrafiken och andra delar av kollektivtrafiken.

Vi måste agera nu

Regionen kan förlänga SJ:s nödavtal i upp till tre år. Det ger Region Stockholm tillräckligt med tid att bygga upp den kompetens som krävs för att driva pendeltågstrafiken i egen regi. Idag är all SL-trafik upphandlad, men det betyder inte att det måste vara så för alltid. Med rätt politiska beslut och vilja kan vi bryta beroendet av privata aktörer och ta tillbaka kontrollen över vår egen kollektivtrafik.
.
Det är dags att visa handlingskraft och satsa på en kollektivtrafik som sätter resenärer och personal i första rummet. Vi har chansen – vi måste ta den nu.

Vinterns halka har inte undgått någon. De mest drabbade är äldre med underliggande benskörhet som lätt kan bryta ett ben vid ett fall. Nu ska Region Stockholm införa ett kunskapscentrum för osteoporos för att förebygga benbrott, framför allt hos äldre.

Benskörhet (osteoporos) är en folksjukdom som drabbar ungefär varannan kvinna respektive var fjärde man under en livstid. Socialstyrelsen har satt som mål att tre av tio med sjukdomen ska få förebyggande behandling mot benbrott. I Stockholm får idag knappt en av tio med osteoporos tillgång till behandling.

Region Stockholm kommer under året att införa ett kunskapscentrum för benskörhet med ansvar för frakturkedjor ska finnas på samtliga akutsjukhus i Region Stockholm. Frakturkedjor innebär att sjukhusen gör en systematisk riskvärdering och utredning när en person bryter sig för första gången för att upptäcka om patienten lider av benskörhet, samt sätter in behandling för dem som behöver. På så sätt förebyggs återkommande benbrott, vilket gör patienternas liv lättare och sparar pengar inom vård och omsorg.

─ Fallolyckor skapar stort lidande för dem som drabbas och innebär höga kostnader för vården. Vårdens uppgift är att ta hand om patienterna och se till att fler får behandling mot benskörhet. Det kan minska konsekvenserna av ett fall. Vi avsätter därför 25 miljoner för att inrätta ett kunskapscentrum om benskörhet, säger Talla Alkurdi (S), sjukvårdsregionråd i Region Stockholm.

Vårdkostnaden för halkskador är enorm. Enbart Region Stockholm räknar med en prislapp på 116 miljoner kronor, förra året sökte 5456 personer vård för halkolyckor. Alla som halkar och skadar sig är inte äldre eller har benskörhet, men det är den grupp som drabbas hårdast när de faller.

─ Ens liv kan bli förstört om man bryter sig längre upp i åldrarna. Därför måste benskörhet utredas och behandlas snabbt. Nu blir Region Stockholm bättre på det, ett viktigt steg framför allt för äldre kvinnors hälsa, säger Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Vänsterpartiet har drivit frågan länge och fick 2023 igenom en motion i regionen som nu blir verklighet efter att ha inkorporerats i regionens budget för 2025. Vänsterpartiet är ett samarbetsparti till Mittenkoalitionen som styr regionen.

Läs mer om vår politik här.

En fuskavgift för vårdbolag, en avgift för att få ansöka om att öppna privat vårdverksamhet i Stockholm. Det föreslår Vänsterpartiet i regionen, efter flera skandaler på vårdbolag det senaste året. 

Flera kvinnor vittnade i Dagens Nyheter om omfattande brister på gynekologkliniken Cevita care i slutet av förra året. Det handlade bland annat om livshotande skador i samband med operationer, bristande patientsäkerhet och långvariga biverkningar. En kvinna berättade för tidningen att hon skickats hem från kliniken med kraftig infektion, blodpropp och början till sepsis.

De allvarliga bristerna på Cevita care var det senaste i en rad missförhållanden på privata vårdbolag i Stockholm. Tidigare under året avslöjade media flera andra fall, bland annat fusk med vaccindoser och personal på Svea vaccin och fakturafusk på en IVF-klinik.

– Regionen kräver varje år tillbaka omkring 50 miljoner kronor från privata vårdgivare på grund av brister, fusk och slarv. Då pratar vi bara om det som faktiskt upptäcks av journalister och regionens kontrollverksamhet. Mörkertalet är i värsta fall stort, säger Jonas Lindberg (V), sjukvårdspolitisk talesperson i Region Stockholm.

Fuskavgift för vårdbolag kan finansiera kontroller

Vänsterpartiet i regionen föreslår nu i en motion en ny avgift för att få öppna vårdverksamhet i Stockholm. I dag kostar det ingenting att ansöka till de olika så kallade vårdvalen, där det är fritt fram för privata vårdgivare att etablera sig.

Förslaget skulle innebära en fast ansökningsavgift och sedan en årlig avgift. Pengarna skulle gå till finansiering av regionens kontrollverksamheter.

– Vi har i dag flera tusen avtal med privata vårdgivare i Stockholm. Uppföljning och kontroll kostar naturligtvis mycket pengar och administrativa resurser. Vi tycker att det är rimligt att införa en fuskavgift för vårdbolag och att bolagen är med och delar på den kostnaden, menar Jonas Lindberg.

Hur stor skulle den här fuskavgiften för vårdbolag bli?

– Det behöver vi utreda. Men det är viktigt att det blir en proportionerlig summa, och att avgiften inte gör det omöjligt för mindre företag att verka i Stockholms sjukvård, säger Jonas Lindberg.

Appläkare dränerar vården och ger stora mängder vård till samhällets friskaste och rikaste, till enorma kostnader. Det är dags att regeringen vaknar och gör något åt miljonrullningen i nätläkarbranschen.

År efter år kommer larmrapporter om nätläkarna. Det brukar handla om att de skor sig på skattebetalarnas pengar och urholkar vården för dem som verkligen behöver den genom att ge läkarbesök på löpande band till personer som skulle bli friska av att bara vänta ut sin förkylning eller sitt eksem. Ändå händer ingenting och allt pågår som förr.

Region Stockholm har försökt införa regler med syftet att minska kostnaderna för nätläkare. Men det har visat sig vara väldigt svårt. Nätläkarna utnyttjar kryphål som finns i lagstiftningen och de flesta har flyttat sin verksamhet till Region Sörmland. Där är ersättningsnivån högre, och därmed behöver Region Stockholm betala mer.

Bara under januari till oktober 2024 betalade Region Stockholm mer än 300 miljoner kronor till appläkarna. Det är oerhörda summor. Bolag som Kry, Mindler och Doktor.se har avtal med Sörmland och varje gång någon från Stockholm använder deras appar får vi betala som om de gav sin vård där, och alltså betala Sörmlands taxor. Nätläkarna får betalt per kontakt, det finns inget kostnadstak. Då skapas incitament att locka patienter att höra av sig om och om igen för besvär som egentligen inte behöver vård. Region Sörmland har nyligen kritiserat nätläkarna för att göra för aggressiv reklam i sociala medier om hur lätt det är att få träffa en läkare, det är bara ett klick bort.

Thorne Wallman är en sörmländsk läkare som granskar kvaliteten i den digitala vården. Han menar att nätläkarna behandlar personer med lättare åkommor i alltför hög utsträckning, att appläkare dränerar vården. Vård- och omsorgsanalys har gjort en genomgång av den digitala vården som visade att cirka 25 procent av nätläkarkontakterna är ny vård som inte annars skulle ges någon annanstans. De visar också att digitala vårdbesök främst görs av barn och yngre vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden, alltså de som behöver vård minst. Unga kvinnor är särskilt överrepresenterade i statistiken. En studie från Region Skåne visade redan 2019 att appläkarna inte avlastar den vanliga vården, vilket effektfullt slår hål på appförespråkarnas främsta argument.

Till och med Konkurrensverket har ifrågasatt rimligheten i att nätläkarna snedvrider konkurrensen, då de verkar på samma marknad som vårdcentralerna men har två helt olika ersättningssystem. Allt detta sammantaget borde göra att regeringen, även om den är borgerlig, vaknar till liv. Inte ens de kan väl tycka att det är ett bra system att massa pengar spenderas för vård som inte behövs? De brukar snarare trycka på att vården måste bli mer effektiv. Att ta bort nätläkarnas möjlighet att mjölka regionerna på pengar borde vara en av regeringen högt prioriterad fråga, kan man tycka.

SKR kan justera nivån på den så kallade utomlänstaxan, eller till och med slopa den, vilket vi hoppas ska ske inom kort. Det vore rimligt att patienter själva får betala för appläkarvård, det är inget som regionerna ska behöva bekosta. För att på riktigt täppa till kryphålen för nätläkarbolagen måste patientlagen ändras. Det kan bara regeringen göra. Den fastslår att patienter själva helt fritt får välja sin vårdgivare, och i det ingår även appläkare. Vårdcentralerna ska vara navet i sjukvården, då behöver de få möjlighet att ta hand om sina listade patienter och ge dem både fysisk och digital vård, utan att appläkarna dränerar dem på resurser.

Digital vård är framtiden. Vårdcentralerna behöver kunna träffa sina patienter online likväl som på en mottagning, det är vi de första att skriva under på. Men nätläkarna i sin nuvarande form urholkar den vanliga vården och minskar resurserna för de patienter som behöver vården mest. Så kan vi inte ha det länge till. Regeringen måste ta sitt ansvar för vården och reglera appläkarnas framfart i Sverige.

Karin Rågsjö, (V) riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd Region Stockholm

Läs debattartikeln på SvD

Läs också repliken på SvD här