Författare: regionstockholm

Vinterns halka har inte undgått någon. De mest drabbade är äldre med underliggande benskörhet som lätt kan bryta ett ben vid ett fall. Nu ska Region Stockholm införa ett kunskapscentrum för osteoporos för att förebygga benbrott, framför allt hos äldre.

Benskörhet (osteoporos) är en folksjukdom som drabbar ungefär varannan kvinna respektive var fjärde man under en livstid. Socialstyrelsen har satt som mål att tre av tio med sjukdomen ska få förebyggande behandling mot benbrott. I Stockholm får idag knappt en av tio med osteoporos tillgång till behandling.

Region Stockholm kommer under året att införa ett kunskapscentrum för benskörhet med ansvar för frakturkedjor ska finnas på samtliga akutsjukhus i Region Stockholm. Frakturkedjor innebär att sjukhusen gör en systematisk riskvärdering och utredning när en person bryter sig för första gången för att upptäcka om patienten lider av benskörhet, samt sätter in behandling för dem som behöver. På så sätt förebyggs återkommande benbrott, vilket gör patienternas liv lättare och sparar pengar inom vård och omsorg.

─ Fallolyckor skapar stort lidande för dem som drabbas och innebär höga kostnader för vården. Vårdens uppgift är att ta hand om patienterna och se till att fler får behandling mot benskörhet. Det kan minska konsekvenserna av ett fall. Vi avsätter därför 25 miljoner för att inrätta ett kunskapscentrum om benskörhet, säger Talla Alkurdi (S), sjukvårdsregionråd i Region Stockholm.

Vårdkostnaden för halkskador är enorm. Enbart Region Stockholm räknar med en prislapp på 116 miljoner kronor, förra året sökte 5456 personer vård för halkolyckor. Alla som halkar och skadar sig är inte äldre eller har benskörhet, men det är den grupp som drabbas hårdast när de faller.

─ Ens liv kan bli förstört om man bryter sig längre upp i åldrarna. Därför måste benskörhet utredas och behandlas snabbt. Nu blir Region Stockholm bättre på det, ett viktigt steg framför allt för äldre kvinnors hälsa, säger Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Vänsterpartiet har drivit frågan länge och fick 2023 igenom en motion i regionen som nu blir verklighet efter att ha inkorporerats i regionens budget för 2025. Vänsterpartiet är ett samarbetsparti till Mittenkoalitionen som styr regionen.

Läs mer om vår politik här.

En fuskavgift för vårdbolag, en avgift för att få ansöka om att öppna privat vårdverksamhet i Stockholm. Det föreslår Vänsterpartiet i regionen, efter flera skandaler på vårdbolag det senaste året. 

Flera kvinnor vittnade i Dagens Nyheter om omfattande brister på gynekologkliniken Cevita care i slutet av förra året. Det handlade bland annat om livshotande skador i samband med operationer, bristande patientsäkerhet och långvariga biverkningar. En kvinna berättade för tidningen att hon skickats hem från kliniken med kraftig infektion, blodpropp och början till sepsis.

De allvarliga bristerna på Cevita care var det senaste i en rad missförhållanden på privata vårdbolag i Stockholm. Tidigare under året avslöjade media flera andra fall, bland annat fusk med vaccindoser och personal på Svea vaccin och fakturafusk på en IVF-klinik.

– Regionen kräver varje år tillbaka omkring 50 miljoner kronor från privata vårdgivare på grund av brister, fusk och slarv. Då pratar vi bara om det som faktiskt upptäcks av journalister och regionens kontrollverksamhet. Mörkertalet är i värsta fall stort, säger Jonas Lindberg (V), sjukvårdspolitisk talesperson i Region Stockholm.

Fuskavgift för vårdbolag kan finansiera kontroller

Vänsterpartiet i regionen föreslår nu i en motion en ny avgift för att få öppna vårdverksamhet i Stockholm. I dag kostar det ingenting att ansöka till de olika så kallade vårdvalen, där det är fritt fram för privata vårdgivare att etablera sig.

Förslaget skulle innebära en fast ansökningsavgift och sedan en årlig avgift. Pengarna skulle gå till finansiering av regionens kontrollverksamheter.

– Vi har i dag flera tusen avtal med privata vårdgivare i Stockholm. Uppföljning och kontroll kostar naturligtvis mycket pengar och administrativa resurser. Vi tycker att det är rimligt att införa en fuskavgift för vårdbolag och att bolagen är med och delar på den kostnaden, menar Jonas Lindberg.

Hur stor skulle den här fuskavgiften för vårdbolag bli?

– Det behöver vi utreda. Men det är viktigt att det blir en proportionerlig summa, och att avgiften inte gör det omöjligt för mindre företag att verka i Stockholms sjukvård, säger Jonas Lindberg.

Appläkare dränerar vården och ger stora mängder vård till samhällets friskaste och rikaste, till enorma kostnader. Det är dags att regeringen vaknar och gör något åt miljonrullningen i nätläkarbranschen.

År efter år kommer larmrapporter om nätläkarna. Det brukar handla om att de skor sig på skattebetalarnas pengar och urholkar vården för dem som verkligen behöver den genom att ge läkarbesök på löpande band till personer som skulle bli friska av att bara vänta ut sin förkylning eller sitt eksem. Ändå händer ingenting och allt pågår som förr.

Region Stockholm har försökt införa regler med syftet att minska kostnaderna för nätläkare. Men det har visat sig vara väldigt svårt. Nätläkarna utnyttjar kryphål som finns i lagstiftningen och de flesta har flyttat sin verksamhet till Region Sörmland. Där är ersättningsnivån högre, och därmed behöver Region Stockholm betala mer.

Bara under januari till oktober 2024 betalade Region Stockholm mer än 300 miljoner kronor till appläkarna. Det är oerhörda summor. Bolag som Kry, Mindler och Doktor.se har avtal med Sörmland och varje gång någon från Stockholm använder deras appar får vi betala som om de gav sin vård där, och alltså betala Sörmlands taxor. Nätläkarna får betalt per kontakt, det finns inget kostnadstak. Då skapas incitament att locka patienter att höra av sig om och om igen för besvär som egentligen inte behöver vård. Region Sörmland har nyligen kritiserat nätläkarna för att göra för aggressiv reklam i sociala medier om hur lätt det är att få träffa en läkare, det är bara ett klick bort.

Thorne Wallman är en sörmländsk läkare som granskar kvaliteten i den digitala vården. Han menar att nätläkarna behandlar personer med lättare åkommor i alltför hög utsträckning, att appläkare dränerar vården. Vård- och omsorgsanalys har gjort en genomgång av den digitala vården som visade att cirka 25 procent av nätläkarkontakterna är ny vård som inte annars skulle ges någon annanstans. De visar också att digitala vårdbesök främst görs av barn och yngre vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden, alltså de som behöver vård minst. Unga kvinnor är särskilt överrepresenterade i statistiken. En studie från Region Skåne visade redan 2019 att appläkarna inte avlastar den vanliga vården, vilket effektfullt slår hål på appförespråkarnas främsta argument.

Till och med Konkurrensverket har ifrågasatt rimligheten i att nätläkarna snedvrider konkurrensen, då de verkar på samma marknad som vårdcentralerna men har två helt olika ersättningssystem. Allt detta sammantaget borde göra att regeringen, även om den är borgerlig, vaknar till liv. Inte ens de kan väl tycka att det är ett bra system att massa pengar spenderas för vård som inte behövs? De brukar snarare trycka på att vården måste bli mer effektiv. Att ta bort nätläkarnas möjlighet att mjölka regionerna på pengar borde vara en av regeringen högt prioriterad fråga, kan man tycka.

SKR kan justera nivån på den så kallade utomlänstaxan, eller till och med slopa den, vilket vi hoppas ska ske inom kort. Det vore rimligt att patienter själva får betala för appläkarvård, det är inget som regionerna ska behöva bekosta. För att på riktigt täppa till kryphålen för nätläkarbolagen måste patientlagen ändras. Det kan bara regeringen göra. Den fastslår att patienter själva helt fritt får välja sin vårdgivare, och i det ingår även appläkare. Vårdcentralerna ska vara navet i sjukvården, då behöver de få möjlighet att ta hand om sina listade patienter och ge dem både fysisk och digital vård, utan att appläkarna dränerar dem på resurser.

Digital vård är framtiden. Vårdcentralerna behöver kunna träffa sina patienter online likväl som på en mottagning, det är vi de första att skriva under på. Men nätläkarna i sin nuvarande form urholkar den vanliga vården och minskar resurserna för de patienter som behöver vården mest. Så kan vi inte ha det länge till. Regeringen måste ta sitt ansvar för vården och reglera appläkarnas framfart i Sverige.

Karin Rågsjö, (V) riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd Region Stockholm

Läs debattartikeln på SvD

Läs också repliken på SvD här

Vårdval hud ska avvecklas i Region Stockholm. Det står klart efter en överenskommelse mellan Vänsterpartiet och den styrande Mittenkoalitionen.

Moderaterna införde vårdval hud 2012, och sedan dess har det varit fritt fram för privata vårdgivare att etablera sig i regionen. Det har lett till en kraftig koncentration av hudvårdskliniker i innerstan, och stora vita fläckar i förorterna. Nu återtar vi kontrollen över hud-sjukvården.

Nu skrotas vårdvalet. I stället ska Region Stockholm upphandla vården, och får på så sätt bättre kontroll över kvalitet och geografisk spridning.

Reformen är en del av omställningsplanen för vårdvalen, som Vänsterpartiet har förhandlat fram med den styrande S/C/MP-koalitionen i Region Stockholm.

Läs mer

Läkartidningen: Vårdval hud slopas i Stockholm: ”Det mest kritiserade vårdvalet”

Vänstern i vården: Etableringsfrihet i hudvården skrotas

Nomineringsanmodan för nämndemän till Förvaltningsrätten i Uppsala

Förvaltningsrätten är första instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna. Till förvaltningsrätten överklagar myndighetsbeslut som den berörda inte är nöjd med. Det kan till exempel gälla ett beslut som Försäkringskassan, Skatteverket eller kommunens socialtjänst fattat.

Förvaltningsrätten i Uppsalas domkrets består av samtliga kommuner i Uppsala Län och Västmanlands Län samt Norrtälje kommun, Upplands Väsby kommun och Sigtuna kommun. Nämndemän förväntas inte ha någon juridisk utbildning. Det är juristdomarens uppgift att ha kunskap om lagen.

Nämndemän får den utbildning de behöver på domstolen innan de kan börja tjänstgöra. En grundförutsättning för att kunna bli nämndeman är att du uppfyller domstolsverkets behörighets- och lämplighetskraven.

Dessa krav är bland annat att du är myndig, svensk medborgare och folkbokförd i någon av kommunerna Norrtälje kommun, Upplands Väsby kommun eller Sigtuna kommun. Nämndemän måste även vara lämpliga för uppdraget med hänsyn till bland annat omdöme, självständighet och laglydnad. Det finns också vissa yrken som inte går att kombinera med att vara nämndeman.

Mer om behörighets- och lämplighetskraven samt mer information om själva uppdraget kan du läsa här.

Regiongruppen tar endast emot nomineringar som kommer från partiföreningarna. Partföreningen tar in intresseanmälningar från kandidater och gör en bedömning av vilka som är lämpliga för uppdraget. Sen beslutar gruppmöte eller styrelsemöte vem/vilka föreningen vill nominera.

Personen som nomineras måste inte vara medlem i Vänsterpartiet men måste uppfylla övriga lämplighetskrav.
Till nomineringen behöver vi en presentation av nominerade personer samt kompletta uppgifter enligt följande:

• För- och efternamn
• Fullständigt personnummer (mycket viktigt!)
• Beskrivning av yrke/sysselsättning
• Adress
• Telefonnummer
• E-postadress
• Tidigare erfarenhet av att vara nämndeman
• Kort motivering

OBS! Alla nomineringar måste beslutas av föreningen, antingen vid medlemsmöte eller föreningsstyrelsemöte. Enskilda nomineringar tas inte emot.

Sista nomineringsdagen är 1 maj 2024. Nomineringarna ska skickas till [email protected]

Läs mer
Läs mer om att vara nämndeman och om nomineringsprocessen på domstolarnas hemsida.
Du kan också läsa mer på nämndemannaföreningens hemsida.