Skip to main content

År: 2020

Ska vi ha något kulturliv i Stockholmsregionen?

Allas våra liv påverkas av den rådande pandemin. I skuggan av den fruktansvärda sjukdomen har det blivit stora ekonomiska och sociala konsekvenser.

Till de värst utsatta verksamheterna hör den publika kulturen. Sedan mars har det varit tyst på teatrar och i konsertlokaler, tomt på friluftsteatrar och i studiecirklar, stängt på alla arenor och i nöjesparker. Många tusen artister och företagare i kultur- och nöjesbranschen har i ett slag mist hela sin försörjning och en mycket bred publik har gått miste om sina upplevelser.

Begränsningen till folksamlingar på 50 personer var ett nödvändigt beslut när pandemin bröt ut och det är förstås fortsatt viktigt att hålla fast vid de rekommendationer som ges.

Förbudet har dock inneburit stora inkonsekvenser eftersom de sin tur tolkas via ordningsstadgan. Kulturarrangemang lyder under ordningslagen medan köpcentra och restauranger lyder under miljö- och hälsoskyddslagen. Detta är en fråga regeringen styr över. Folkhälsomyndighetens rekommendation är att vi ska hålla avstånd – varhelst vi befinner oss. Men de olika lagarna ger olika konsekvenser. Vi har den senaste tiden fått många exempel hur inkonsekvent det blir när flera hundra personer kan äta middag men inte kan lyssna på ett artistuppträdande samtidigt. En varm sommarkväll på Södermalm kan vi gå på nattklubb – bara vi håller avstånd – men inte se på teater i Vitabergsparken.

Stadens kulturarrangörer står nu utan vägledning om vad som ska gälla under hösten men de har redan tappat en stor del av planeringen.

För många människor, inte minst för riskgrupper har det varit en svår tid under våren och sommaren med isolering på många sätt. För många är deltagande i kulturliv en nödvändighet. Att delta i studiecirklar och kurser, att sjunga i kör och att ta del av teater, film och konserter utgör en viktig del livet. Saknaden är stor.

Fullt medvetna om att vi inte kan återgå till samma kulturliv som tidigare anser vi att Region Stockholm och Stockholms stad måste inse det katastrofala läget för kulturlivet i vår region. Större delen av alla landets kulturarbetare är bosatta och verksamma här. Det stora flertalet institutioner och fria verksamheter liksom samlingslokaler och studieförbund finns i vår region.

Politiker som talar om Stockholm brukar framhålla kulturen som en avgörande faktor för attraktivitet och tillväxt och som en självklar del av det demokratiska samhället.

Men om det ska finnas kvar ett kulturliv även i framtiden måste nu regionen och kommunerna upp till bevis!

Vi måste ekonomiskt stödja de verksamheter och personer som förlorat sina arbetsmöjligheter och intäkter under hela denna tid.

Vi måste se till att rädda kulturens och folkbildningens lokaler från att övertas av kommersiella intressen.

Vi måste hjälpa till så att kulturutövarna och hela branschen omkring kan behålla sina yrken och bidra med sin kreativitet, som behövs mer än någonsin.

Men vi måste också skapa möjligheter för att kulturen ska kunna möta publiken under säkra former. Vi är säkra på att kulturarrangörerna kan medverka på ett kreativt sätt för att utveckla former för detta-inte minst på alla stadens (och landets) utomhusscener.

Vi kan också ta lärdom av andra länder där man har börjar öppna för kulturlivet.

I Norge och Danmark säljer man inte alkohol efter kl. 24 för att minimera smittrisken- Däremot tillåts folksamlingar på 500 personer i Norge och Finland, 200 i Danmark när man samlar publiken med avstånd och på ett ansvarsfullt sätt. Dessa beslut ska tas av riksdagen men vår region måste trycka på för att få en lösning för Stockholmsregionen.

I våras överrumplades hela samhället av pandemin och besluten måste tas snabbt och vila på befintliga regelverk. Inför hösten har det funnits mer tid men den rinner snart ut.

Det krävs att de politiskt ansvariga nu snabbt inleder kontakter och dialoger med kulturutövarna inför en höst som snart är förlorad. Vi måste samla alla krafter och erbjuda tillräckliga resurser om vi ska kunna räkna med att Stockholm även i framtiden ska ha ett kultur- och föreningsliv.

Ann Mari Engel (V), kulturnämnden Region Stockholm

Torun Boucher (V) vice ordförande, Stockholms stad

 

Satsa på fler turer istället för att jaga plankare!

Biljettkontroller i kollektivtrafiken i Stockholm riskerar att öka smittspridningen och sänder fel signaler till resenärerna. Sätt in flera turer och minska trängseln istället för hårdare tag mot plankare, skriver Anna Sehlin, oppositionsregionråd för Vänsterpartiet.

Anna Sehlin (V). Foto: Erik Nordblad
Anna Sehlin (V), regionråd i region Stockholm

SL har återupptagit sina biljettkontroller trots att coronapandemin inte har avtagit. SL menar att antalet fuskare fördubblats mot det normala, medan antalet resenärer halverats. Fuskåkare och minskat resande under Corona beräknas ha inneburit förlorade intäkter på 100 miljoner i veckan.

Samtidigt är trängseln stor på vissa turer – en smittorisk i sig som SL inte har förebyggt. Vi har inte heller fått några tydliga signaler om att epidemin i Sverige är på tillbakagång. Trots det vill SL utsätta sin personal och sina resenärer för en smittorisk.

Vänsterpartiet vill göra kollektivtrafiken attraktiv, ett bra alternativ till bil. Det ska vara tryggt, begripligt och bekvämt för att även på längre sikt bygga förtroendet från resenärerna och minska benägenheten att planka. Vid det här laget måste alla beslutsfattare nåtts av den krassa insikten att alla inte kan jobba hemifrån. Att kassapersonal, sjukvårdare, städare och många andra måste ta sig till sina arbetsplatser även i coronatider. Även ur miljösynpunkt vill vi att kollektivtrafiken ska vara ett alternativ till bil för så många stockholmare som möjligt. Vi har stor förståelse för att den som ska till jobbet väljer bilen om det är möjligt, om kollektivtrafiken upplevs både trång och opålitlig. Vi anser att SL:s personal har rätt till en trygg och smittfri arbetsmiljö. Återinförda biljettkontroller verkar i det här läget kontraproduktivt eller rentav cyniskt.

Läs hela artikeln hos ETC här!

Blågrön majoritet ansvarig för underfinansiering av vården

Tobias Nässén (M) bemöter i Dagens Medicin vår kritik mot underfinansieringen av Stockholmsjukvården som Moderaterna i över 13 års tid varit ansvariga för. Vi saknar verklighetsinsikt och tror att pengar växer på träd. Ungefär så kan Tobias Nässéns kritik mot oss sammanfattas. Vi frågar oss då om Moderaterna tycker att även Sjukvårdsuppropet, Svensk förening för allmänmedicin, Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal också saknar verklighetsinsikt? För de hävdar nämligen samma sak som vi.

Stockholmssjukvårdens största problem är i dag att vi har sämst andel vårdplatser per 1000 invånare i hela Sverige. Vi har sämst andel intensivvårdsplatser på befolkningsnivå i hela Sverige. Väntetiderna på akutmottagningarna är längst i Sverige. Fyra av våra akutsjukhus har fått sina akutmottagningar bedömda som icke patientsäkra under denna mandatperiod.

Vi har stora problem med en splittrad och fragmenterad vård som bygger på konkurrens istället för samarbete. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners, SKR, mätning Öppna jämförelser i vården toppar Region Stockholm listan över regioner med onödiga slutenvårdsinläggningar på grund av en illa fungerande primärvård. Vi finns bland de sämsta regionerna gällande patienter som ligger utlokaliserade på fel avdelningar och vi har stora problem med överbeläggningar. Behovet av prioritering av resurser och en budget för att börja åtgärda detta är större än någonsin. Det är tydligt att den blågröna koalitionen inte står för detta.

Läs hela artikeln hos Dagens Medicin här!

Kameror kan inte ersätta mänskliga ögon

Säkerhetskameror kan aldrig ersätta riktiga människor som konduktörer, tågvärdar eller kundvärdar som trygghetsskapare i kollektivtrafiken, skriver Vänsterpartiets oppositionsregionråd i Region Stockholm Anna Sehlin, som vill satsa på personal och förebyggande arbete i stället för övervakning.

Anna Sehlin (V). Foto: Erik Nordblad
Anna Sehlin (V), regionråd i region Stockholm

För oss i Vänsterpartiet kan kameror inte ersätta mänskliga ögon. Vi har gång på gång påtalat att för att öka tryggheten i kollektivtrafiken, och runt den, behövs mer närvarande personal. Fler trygghetsvärdar, stationsvärdar, informationsvärdar. Personal som har som uppgift att hjälpa och vägleda resenärer och som genom sin närvaro kan förhindra brott. De styrande i region Stockholm, där Tamsons ingår, har i stället tagit bort konduktörerna på Tvärbanan och ersatt dem med biljettstolpar.

SL-buss

Vi i Vänsterpartiet har också pekat på vikten att all personal i kollektivtrafiken måste ha bra arbetsvillkor och bra förutsättningar att utföra sitt jobb. Vi vill att SL/Trafikförvaltningen alltid ställer krav på trygghetspersonalens arbetsvillkor och arbetsmiljö vid upphandlingar. Om vi fick bestämma skulle all trygghetspersonal vara anställd av SL/Trafikförvaltningen och inte av upphandlade företag.

Verklig personal är alltså enligt oss bättre än kameror för att förebygga brott, men kanske kan kameror hjälpa till att klara upp brott? Men då är de redan begångna och personer har drabbats.

Vi har genom berättelser, medierapportering och forskning kunnat få en tydlig bild av att personer med utländsk härkomst utsätts för trakasserier och övergrepp i kollektivtrafiken. Forskning visar att den som utsätts för övergrepp i kollektivtrafiken har större benägenhet att inte lita på samhället senare.

Läs artikeln i sin helhet på Dagens Samhälle här!

Bild på vårdpersonal i operationsrum

Ni satsar inte på vården – ni skär ner

Borgerliga makthavare sysslar med siffertrixande och dimridåer, när de ideligen påstår att de satsar på sjukvården. Det menar Jonas Lindberg och Catarina Wahlgren.

Senast i raden av märkliga inlägg står Irene Svenonius (M) för, som – i polemik med representanter från samtliga stora fackförbund inom hälso- och sjukvården – hävdar att Moderaterna satsar stora summor på vården.

I ett Exceldokument kan det se ut som om vården får mer resurser. Men med andra handen drar de blågröna tillbaka betydligt mer resurser och kräver att vårdpersonal ska bedriva ”mer vårdproduktion”. Dessutom finns andra vårdformer som inte fått någon uppräkning i ersättning alls på 5-6 år. Trots demografi, läkemedelskostnader och personalens löner.

Läs mer på Dagens Medicin

Läs debattartikel från vårdpersonalens representanter i SvD

Vårdpersonalen har redan ställt sina krav, L

I Region Stockholm har Liberalerna, genom Anna Starbrink som är hälso- och sjukvårdsregionråd, ansvar för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor för nästan 2,4 miljoner invånare.

Hennes styre, tillsammans med finansregionrådet Irene Svenonius, har kantats av varsel, förlossningskriser, personalbrist, miljardrullning till konsuler och ett massivt missnöje som till och med lett till ett upprop från vårdpersonalen själva som pågår just nu.

Vårdpersonalens krav är glasklara. Kraven är att samtliga varsel ska dras tillbaka, att anställningsstopp och sparkrav tas bort, att vårdcentralerna får mer resurser och att de styrande politikerna i Region Stockholm börjar prioritera rätt så att de sjukaste patienterna får den vård de behöver.

Så om Liberalerna menar allvar med att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen och att anställda ska gå till jobbet med tillförsikt är det dags för handling, inte mer snack. Personalen har redan tydligt sagt vad de behöver och det är då rakt inte fler uppdrag till olika myndigheter om att ge mer råd.

Läs hela debattartikeln på Aftonbladet här!

Pandemin kräver mer – inte mindre kollektivtrafik

– I pandemins inledning drogs vissa turer inom SL in. Trafiken är idag återställd till det normala men ingenting har gjorts för att minska trängseln på de mest belastade linjerna. Tätare turer är tydligen inte effektivt mot trängsel, enligt SL.

Catarina Wahlgren, gruppledare Vänsterpartiet Region Stockholm

Det säger Catarina Wahlgren, gruppledare för Vänsterpartiet Region Stockholm.

– Folkhälsomyndigheten har uppmanat resenärer att hålla avstånd men ändå har SL-bussar varit överfulla.

– Anställda i kollektivtrafiken har under lång tid larmat om dåliga arbetsvillkor, underfinansiering och nedskärningar av resurser i form av personal och underhåll. Här handlar det både om arbetsmiljö och fortsatt minskad smittspridning av covid-19, fortsätter Catarina Wahlgren.

– SL har svårt att styra trafiken efter behov eftersom de anlitar många olika aktörer, utefter olika upphandlingar och avtal. Det är inte bara att flytta en buss från Ekerö till Norrtälje. Det hade varit enklare om SL körde all trafik själva!

Kollektivtrafik i egen regi är att föredra

Nu har det återigen gjorts en upphandling i kollektivtrafiken för Roslagsbanan, bussarna i Norrort och Norrtälje. De 12 maj beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att uppdraget att bedriva trafik enligt ovan tilldelas Transdev Sweden. Det är ingen liten upphandling det är frågan om, utan det är hela tre delar den omfattar.

Vänsterpartiet i stort är inga älskare av upphandlingar och i Region Stockholm har de kritiserat formerna för hur upphandlingen genomförts. I det här fallet gäller det att underlaget till denna upphandling av tåg- och busstrafik på Roslagsbanan, i Norrort och Norrtälje inte ger alla politiker möjlighet att få en tillräcklig insyn i motiveringarna till den föreslagna tilldelningen. Det är beklagligt och problematiskt eftersom det är politikerna som ska stå till svars för besluten som fattas.

Vänsterpartiet i Region Stockholm har länge förespråkat ett återtagande av all kollektivtrafik i egen regi. Under den rådande Coronapandemin har det tydligt visat sig att det kan bli stora problem med beslutsfattandet när kollektivtrafiken bedrivs i privat regi. När trafikförvaltningen måste fatta snabba och bra beslut som ger det bästa tänkbara resultatet utifrån situationen så skapar det onödiga problem med flera olika utförare.

Samhällsviktiga funktioner som till exempel kollektivtrafik ska inte läggas ut på privata utförare utan genomföras och drivas i egen regi. Så länge det fortgår med upphandlingar av kollektivtrafiken i Region Stockholm så är det viktigt att varje övergång till en ny utförare sker utan försämringar, med kollektivavtal i alla leverantörsled och såklart meddelarfrihet och inga delade turer.

Läs hela artikeln här!

Under krisen: Nätläkarbesöken har skjutit i höjden

Catarina Wahlgren (V), gruppledare region Stockholm

I går meddelade Region Stockholm att de bygger upp sin egen provtagningskapacitet i samarbete med företagen Kry, Doktor.se, Synlab och Unilabs.

Kry, som tidigare bara gett digital läkarbesök, har nyligen öppnat fysiska vårdcentraler och provtagningsenheter. Den första vårdcentralen finns på Östermalm i Stockholm.

– Jag vill inte vara konspiratorisk, men har man väntat in att de ska hinna öppna? säger Catarina Wahlgren som sitter i Regionstyrelsen i Stockholm för Vänsterpartiet.

Men hon kan ändå se det som positivt att andra än den ordinarie vården sköter testningen.

– Det är naturligt att alla som har resurser och kapacitet ska ställa upp i ett sånt här läge. Men man får hoppas att de inte får någon överbetalning för det, säger Catarina Wahlgren.

Läs hela artikeln hos ETC här!

Vi vill inte ha ”hårdare tag” i kollektivtrafiken!

Skapa trygghet med respekt och förtroende.

Istället för hårdare tag och fler poliser, vill vi i Vänsterpartiet bygga förtroende mellan resenärer och myndigheter. Bredda rekryteringsbasen! Trygghetspersonalens sammansättning bör bättre återspegla samhällets sammansättning när det gäller kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, religion och så vidare. Det är möjligt att personal som själv är rasifierad, är mindre benägen till rasistiska övergrepp. Särskilt för kvinnor kan det kännas otryggt att vända sig till enbart manlig säkerhetspersonal. Ta fram en handlingsplan mot sexuella trakasserier. Utbilda personalen i likabehandling.

Läs hela artikeln hos Nyhetsbyrån Järva här!